Välkommen till NNRs granskning av regeltillämpning på kommunal nivå
Det är ofta på kommunal nivå som företagen kommer i kontakt med lagar och regler. Den kommunala regeltillämpningen är därför en viktig faktor för företagens möjligheter att växa och utvecklas. Det kan handla om handläggningstider för olika tillstånd, att avgifterna för tillsyn/kontroll och tillstånd är på en rimlig nivå, men även service och bemötande.
NNRs Kommungranskning 2025 – Datainsamling från kommunernas hemsidor redogör för information om kommunal regeltillämpning som framgår av kommunernas hemsidor. NNR har bl.a. undersökt timtaxan på fyra myndighetsområden; livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov och miljöfarlig verksamhet.
NNR beslöt i april 2010 att inleda ett projekt om regelförenkling på lokal nivå. Projektet fokuserade på handläggningstider, servicegarantier och avgifter vad beträffar tillstånd och tillsyn för områdena serveringstillstånd, miljöfarlig verksamhet och bygglov. Vidare omfattade projektet förekomsten av s.k. företagslotsar eller en väg in till kommunen. Huvudsyftet med projektet var att kommunerna skulle se över sin tillämpning av regler, praxis och service som styr tillsyn och avgiftsuttag av företagen. Detta med inriktning på att regeltillämpningen ska bli mer enhetlig, förutsägbar och effektiv samt mindre kostsam för företagen.
NNR har gjort flera uppföljningar av projektet, åren 2012, 2016 och 2020. Vissa områden har lagts till (däribland livsmedelskontroll) och andra dragits ifrån, vissa frågor och ärendeexempel har justerats, men en stor del av insamlade data är jämförbara mellan undersökningarna. Historiska data från projekten finns samlade på denna hemsida.
I mars 2025 inleddes ett uppföljande projekt och NNR beslutade att pröva en helt ny metodik för insamlingen av data. Data om kommunernas regeltillämpning samlades istället för med enkäter in med hjälp av AI-teknik som sökte upp relevant information direkt på kommunernas hemsidor, inklusive pdf-dokument som går att ladda ner därifrån.
Med anledning av undersökningens resultat presenterar NNR en uppföljande rapport om regeltillämpning på kommunal nivå, som du finner genom att klicka på rapporten nedan. Dessutom kan du leta i databasen och se resultaten för just den kommun du intresserar dig för. Längst ner på sidan finns press och pressmeddelanden samlade från projektet NNRs Kommungranskning 2025.
Givetvis finns också uppgifter om hur du tar kontakt med oss i fall du vill veta mer.
Ladda ner rapporten
Klicka på rapportens omslag för att ladda ner den som PDF.
NNRs rekommendationer för kommunal regeltillämpning 2025
- Tillstånds- och tillsynspersoner bör prioritera att arbeta med råd och vägledning för att göra rätt samt inspirera till att öka viljan att göra rätt. Målet för tillstånds- och tillsynsverksamhet är att all verksamhet ska ha full regelefterlevnad. Det betyder att tillstånds- och tillsynsverksamhetens syfte är att få företagen att göra rätt från början och på så sätt bidra till ökade möjligheter för fler företag att utvecklas. Målet är inte att hitta eller bestraffa fel.
- Skapa transparens och logik i avgiftsstrukturen, bl.a. genom efterhandsdebitering. Avgifter som finansierar myndighetsutövning bör vara tydligt kopplade till den faktiskt nedlagda arbetstiden och bör faktureras i efterhand. Efterhandsdebitering har en naturlig logik för en företagare och undviker den förtroendeförlust som ofta uppstår vid schabloniserad förhandsdebitering som även kan liknas vid ett abonnemangsavtal med varierande eller bortfallande motprestation.
- Korta handläggningstiderna och inför servicegarantier. Företagen behöver förutsebarhet i kontakten med myndigheter. Myndighetsutövning behöver därför ske med så kort handläggningstid som möjligt (NNR rekommenderar anpassade handläggningstidsmål efter ärendetyp) och behöver förenas med ett garantiåtagande från myndighetens sida, som ligger på en nivå nära den genomsnittliga handläggningstiden. Garantiåtagandet bör vara förenat med en påföljd.
- Höj servicenivån. Myndigheter bör ha en hög ambitionsnivå när det gäller både specifik ärenderådgivning och allmän vägledande rådgivning. En väg in till kommunen (företagslots) är ett bra sätt att möta företagens behov av allmän vägledande rådgivning.
- Kommunernas information till kommuninvånarna, däribland kommunens företagare, via hemsidan behöver vara tydlig, lätt-tillgänglig och sökbar.
- Utöka arbetet med samsyn mellan myndigheter för att minska skillnader i tillämpningen av nationella regelverk. Ett samsynsarbete bör utgå från idén att två handläggare inom samma myndighet måste motverka skillnader i tillämpningen genom att diskutera och jämföra uppfattningar i konkreta ärenden. Denna myndighetsinterna process måste kunna utvidgas över myndighetsgränser och regiongränser för att uppnå en större samsyn och minskade skillnader.
- Utnyttja digitaliseringens möjligheter. Använd digitaliseringen för att skapa transparens och effektivitet i myndigheternas tillämpning av regelverken. Med offentlighet för avidentifierade myndighetsbeslut kan företagen ifrågasätta skillnader och de mest effektiva myndigheterna tjäna som goda exempel. Resurser behöver avsättas för att en myndighets olika IT-system ska kunna integreras bättre. ”Smarta formulär” som indikerar när uppgifter saknas är ett exempel på sätt att höja servicenivån och utnyttja digitaliseringens möjligheter.
- Stärk kommunikationen mellan myndighetens näringslivsenhet och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor. Myndigheternas näringslivsfrämjande policys och åtgärder måste uppmärksammas inom hela den förvaltningen för att myndighetsutövningen ska påverkas på avsett sätt.
- Stärk kompetensen hos tjänstemän vid myndighetsutövning. Tjänstemän behöver inte bara ha en hög specifik teknisk kompetens utan även en hög allmän myndighetskompetens som inkluderar en attityd till företagare som stärker regelefterlevnad (kommunikativ förmåga och en väl avvägd attityd vid upptäckt av fel).
- Myndigheterna bör löpande utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverken får för allmänheten och för företagen. Utvärderingen bör mäta måluppfyllelsen, d.v.s. förbättrad trygghet för allmänheten. Se till att kunskap från utvärderande åtgärder kommer myndighetsutövande förvaltningar till del. De myndighetsutövande förvaltningarna behöver efterfråga den kunskap som inhämtas på bland andra näringslivsavdelningen.
- Tillsyn bör vara proportionerlig och riskstyrd utifrån det enskilda företaget. Resursinsatsen vid tillsynen och tillsynsfrekvensen bör vara proportionerlig mot risken i verksamheten. Riskbedömningar ska vara individuella för varje företag/tillsynsobjekt och inte smittas av allmänhetens generella riskuppfattning av branschen, eller andra generella faktorer. Tillsynsbesök där inga eller ringa problem kan antas uppdagas, bör undvikas i största möjliga mån.
- Myndigheterna bör samordna sin tillsynsverksamhet på olika tillsynsområden för att underlätta riskbedömningar. Vid god ordning i en verksamhet på ett tillsynsområde bör det finnas presumtion om god ordning i verksamheten även på andra tillsynsområden.
- Ta hjälp av företagens egenkontroll och tredjepartscertifiering. Utnyttja de synergieffekter som uppstår genom att det arbete som utförs i samband med tredjepartscertifiering och god egenkontroll i viktiga avseenden liknar kommunens myndighetsutövning.