Välkommen till NNRs granskning av regeltillämpning på kommunal nivå

Det är ofta på kommunal nivå som företagen kommer i kontakt med lagar och regler. Den kommunala regeltillämpningen är därför en viktig faktor för företagens möjligheter att växa och utvecklas. Det kan handla om handläggningstider för olika tillstånd, att avgifterna för tillsyn och tillstånd är på en rimlig nivå, men även service och bemötande.

Näringslivets Regelnämnd NNR, har fokuserat specifikt på regeltillämpningen och presenterar nu den fjärde undersökningen om regelförbättring på kommunal nivå. Denna gång är det fem områden som granskats; livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering.

NNRs undersökning av kommunernas regeltillämpning inleddes som ett projekt år 2010 och handlade då om områdena företagslotsning, serveringstillstånd, bygglov och miljöfarlig verksamhet. År 2012 genomförde NNR en uppföljande, men också utökad, undersökning av kommunerna. Nytt för den gången var att undersökningen omfattade områdena livsmedelskontroll samt företagslotsens funktioner. Vidare hade en del frågor för området bygglov ändrats till följd av ny lagstiftning. År 2016 genomförde NNR på nytt en uppföljande och utökad undersökning. Nytt var att även offentlig upphandling blivit ett område som inlemmats i projektet. Vid årets undersökning, 2020, har området offentlig upphandling tagits bort och lotsenkäten ersatts med en ny enkät om villkor för nyetablering i en kommun. Vissa frågor har tagits bort och några nya har lagts till.

Huvudsyftet med NNRs projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart. Regelförbättring, minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider framhålls av Regeringen som viktigt för tillväxten och då bör detta arbete ske även på den kommunala nivån, där många företag möter regelverken.

Med anledning av undersökningens resultat presenterar NNR fem uppföljande delrapporter i serien regeltillämpning på kommunal nivå, som du finner genom att klicka på rapporterna nedan. Dessutom kan du leta i databasen och se resultatet för just den kommun du intresserar dig för. Presentationerna från alla de möten som NNR genomför i landet finns också nedan och längst ner finns press och pressmeddelanden samlade, från projektet NNR Kommungranskning 2020.

Givetvis finns också uppgifter om hur du tar kontakt med oss i fall du vill veta mer.

Ladda ner rapporterna 2020

Klicka på rapportens omslag för att ladda ner den som PDF. Länk till separat bilaga hittar du under rapportens namn.

Livsmedelskontroll

Tillämpning, avgifter och god myndighetsutövning

 

Serveringstillstånd

Tillämpning, avgifter, tillsyn och god myndighetsutövning

 

Bygglov

Handläggningstider, avgifter och digitalisering

 

Miljöfarlig verksamhet

Tillämpning, avgifter, tillsyn och god myndighetsutövning

 

Villkor för nyetablering

Tillämpning, service och myndighetsutövning

 

Enkätsvaren år 2010-2020

NNRs rekommendationer till kommunerna 2020


Livsmedelskontroll

  1. Alla kommuner ska tydligt redovisa och motivera vilka faktorer som legat till grund för klassningen av kommunens olika livsmedelsanläggningar samt storleken på kommunens timtaxa.
    De kostnader kommunen tagit med när avgifterna beräknats bör tydligt framgå av hemsidor och informationsmaterial.
  2. Kommunernas avgifter bör ha en tydligare koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.
    Det ska vara tydligt när, och för vad, företagen betalar en avgift. Beträffande livsmedelskontrollen bör denna huvudsakligen tas ut efter att kontroll genomförts på plats. Det bör också finnas en tydligare koppling till den arbetsinsats kommunen har för det enskilda företaget när avgifter beräknas/fastställs. Avgiften bör minskas, alternativt utgå, i de fall kontrollen på plats inte genomförs eller är mindre omfattande än planerat.
  3. Kommunernas kontrollverksamhet bör inriktas på dialog med verksamhetsutövarna, för att på effektivast möjliga sätt uppnå målet om en hög livsmedelssäkerhet.
    Att kontrollera och dokumentera brister ingår självklart i uppdraget men bör inte ligga i fokus.
  4. Kommunerna behöver stärka kommunikationen mellan näringslivsenheten och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor.
    Kommunens näringslivsfrämjande policys och åtgärder måste tillgängliggöras inom hela den kommunala förvaltningen för att myndighetsutövningen ska påverkas på avsett sätt.
  5. Föreskrivande myndigheter och kommuner bör löpande utvärdera hur regelverken påverkar kommunernas regeltillämpning och i sin tur dess effekter på företagen.
    Föreskrivande myndigheter behöver förbättra sin överblick över hela tillämpningsledet.

Serveringstillstånd

  1. Alla kommuner ska ha en servicegaranti för serveringstillstånd.
    Servicegarantin bör innehålla ett åtagande för kommunen att fatta beslut om ett serveringstillstånd inom en viss given tid liksom att ansökningsavgiften minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin. Garantin bör även innehålla åtaganden om att företagen tillförsäkras tydlig information om vad en ansökan ska innehålla, hur och när beslut fattas samt vem de kan vända sig till med frågor och klagomål.
  2. Kommunerna bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett serveringstillstånd.
    Med ett snabbare tillståndsgivande kan företagen tidigare komma igång med sin verksamhet. Det är redan idag möjligt för vissa kommuner att fatta beslut om ett serveringstillstånd inom tre veckor från det att ansökan är komplett, varför denna tidsperiod bör gälla som huvudregel för samtliga kommuner och innefattas i en servicegaranti. Kommunerna bör även mäta och kategorisera olika ärendetyper med avseende på handläggningstider och sätta mål därefter.
  3. Kommunernas avgifter bör ha en tydligare koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.
    Det ska vara tydligt när och för vad företagen betalar en avgift. Beträffande tillsyn bör avgiftsuttaget ske huvudsakligen då tillsynen genomförts på plats eller när företagens dokumentation har kontrollerats. Det bör också finnas en tydligare koppling till den arbetsinsats kommunen har för det enskilda företaget när avgifter beräknas/fastställs. Avgiften bör minskas i de fall tillsynsbesök på plats inte genomförs eller är motiverat.
  4. Kommunernas tillsynsverksamhet bör inriktas på dialog med verksamhetsutövarna, för att på effektivast möjliga sätt uppnå målet om god ordning och nykterhet.
    Att kontrollera och dokumentera brister ingår självklart i uppdraget men bör inte ligga i fokus.
  5. Kommunerna behöver stärka kommunikationen mellan näringslivsenheten och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor.
    Kommunens näringslivsfrämjande policys och åtgärder måste tillgängliggöras inom hela den kommunala förvaltningen för att myndighetsutövningen ska påverkas på avsett sätt.
  6. Föreskrivande myndigheter och kommunerna bör löpande utvärdera hur regelverken påverkar kommunernas regeltillämpning och i sin tur dess effekter på företagen.
    Föreskrivande myndigheter och kommunerna behöver förbättra sin överblick över hela tillämpningsledet.

Bygglov

  1. Kommunerna bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett bygglov som följer detaljplan.
    Ju snabbare ett bygglov beviljas desto fortare kan företaget komma igång med sin verksamhet. Det är redan idag möjligt för vissa kommuner att fatta beslut om bygglov som följer detaljplan inom tre veckor från det att ansökan är komplett, varför denna tidsperiod bör gälla som huvudregel för samtliga kommuner och innefattas i en servicegaranti.
  2. Alla kommuner ska ha en servicegaranti för bygglov.
    Servicegarantin bör innehålla ett åtagande för kommunen att fatta beslut om bygglov inom en tid kortare än den lagstadgade, liksom att bygglovsavgiften minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin. Garantin bör även innehålla åtaganden om att företagen tillförsäkras tydlig information om vad en ansökan ska innehålla, hur och när beslut fattas samt vem de kan vända sig till med frågor och klagomål. En servicegaranti kan med fördel ha flera olika tidsgränser beroende på ärendetyp.
  3. Föreskrivande myndigheter och kommunerna bör löpande utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverken får för företagen.
    Införande av maxgräns för handläggningstiden kan vara ett sätt att övervaka och styra verksamheten internt.
  4. Kommunernas avgifter bör ha en tydligare koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.
    Det ska vara tydligt när och för vad företagen betalar en avgift. Likaså bör det framgå tydligare än vad som idag är fallet hur kommunen väljer att sätta nivån och beräkna bygglovsavgiften utifrån den arbetsinsats/kostnad som kommunen har. I de fall kommunen inte genomför en åtgärd för vilken avgift uttagits bör avgiften återbetalas.
  5. I kommuners åtagande att främja det lokala näringslivet bör ingå att underlätta erhållandet av bygglov.
    Eftersom sökandet av bygglov är ett tecken på expanderande företag och ökande antal arbetstillfällen bör kommuner arbeta för att alla delar av förvaltningen agerar möjliggörande i plan- och bygglovsprocessen.

Miljöfarlig verksamhet

  1. Alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer som tagits med när man räknat fram avgiftsnivåerna för anmälan och tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
    De kostnader kommunen tagit med när avgiften beräknats bör tydligt framgå av hemsidor och informationsmaterial.
  2. Kommunernas avgifter bör ha en tydligare koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.
    Det ska vara tydligt när och för vad varje företag betalar en avgift. Beträffande miljötillsynen bör avgiftsuttaget ske huvudsakligen då tillsynen genomförts på plats eller när företagens dokumentation kontrollerats. Det bör också finnas en tydligare koppling till den arbetsinsats kommunen har för det enskilda företaget när avgifter beräknas/fastställs. Avgiften bör minskas i de fall tillsynsbesök på plats inte genomförs eller är motiverat.
  3. Kommunernas tillsynsverksamhet bör inriktas på dialog med verksamhetsutövarna, för att på effektivast möjliga sätt uppnå målet om en god miljö.
    Att kontrollera och dokumentera brister ingår självklart i uppdraget men bör inte ligga ensidigt i fokus.
  4. Kommunerna behöver stärka dialogen mellan näringslivsenheten och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor.
    Kommunens näringslivsfrämjande policys och åtgärder måste tillgängliggöras inom hela den kommunala förvaltningen för att myndighetsutövningen ska påverkas på avsett sätt.
  5. Föreskrivande myndigheter och kommunerna bör löpande utvärdera hur regelverken påverkar kommunernas regeltillämpning och i sin tur dess effekter på företagen.
    Föreskrivande myndigheter och kommunerna behöver förbättra sin överblick över hela tillämpningsledet.

Villkor för nyetablering

  1. Kommunernas hemsidor ska innehålla eller hänvisa till tydlig och lättillgänglig information om regler, krav och avgifter som gäller för företagens olika verksamheter.
    Företag, särskilt de med etableringar i flera kommuner, har fördel av att information om ansökningsförfaranden för olika tillstånd är lätta att hitta genom att kommunernas hemsidesstruktur har en logik som känns igen från kommun till kommun.
  2. Kommunerna behöver stärka kommunikationen mellan näringslivsenheten och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor.
    Kommunens näringslivsfrämjande policys och åtgärder måste uppmärksammas inom hela den kommunala förvaltningen för att myndighetsutövningen ska påverkas på avsett sätt.
  3. Kommunen ska samordna sin handläggning av ärenden som kräver olika tillstånd.
    Handläggningen av olika tillstånd inom kommunens förvaltningar som krävs för ett företags verksamhet ska så långt som möjligt ske samordnat och samtidigt. I samband med detta ska företagen erbjudas att träffa de olika handläggarna för ärendet, samtidigt eller enskilt.
  4. Alla kommuner ska ha en servicegaranti för sin myndighetsutövning.
    Servicegarantin bör innehålla ett åtagande för kommunen att fatta beslut om tillstånd inom en viss given tid liksom att en avgift minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin. Garantin bör även innehålla åtaganden om att företagen tillförsäkras tydlig information om vad en ansökan ska innehålla, hur och när beslut fattas samt vem de kan vända sig till med frågor och klagomål.
  5. Ett företag ska kunna följa sina ärenden hos kommunen på nätet.
    Fler kommuner behöver erbjuda sina företagare möjligheten att följa sina ärenden på nätet. En kommun som inte erbjuder denna möjlighet bör införa detta stegvis genom att identifiera prioriterade ärendetyper och sedan utöka till fler områden.
  6. Föreskrivande myndigheter och kommunerna bör löpande utvärdera hur regelverken påverkar kommunernas regeltillämpning och i sin tur dess effekter på företagen.
    Föreskrivande myndigheter och kommunerna behöver förbättra sin överblick över hela tillämpningsledet.

Pressklipp (länkar)

Sundsvalls Tidning: DEBATT: Viktigt att kommunerna minskar regelkrånglet för företagare

Nya Wermlands-Tidningen: Vad kostar det att starta ett företag hos er?

Lantbrukarnas Riksförbund: Bättre företagsklimat med kommunal regelförbättring

VK: Insändare: Ge snabb service till företagen

Arbetarbladet: Debatt: Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat i Gävleborg fram?

Företagarna: Stor ojämlikhet i kommunernas regeltillämpning enligt nya rapporter från NNR

HelaHälsingland: Insändare: Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat i Gävleborg fram?

Svenskt Näringsliv: Stor skillnad hos kommunernas service till företagen i Gävleborg

Svenskt Näringsliv: Stor skillnad på kommunernas service till företagen

Siljan News: Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat i Dalarna fram?

Svenskt Näringsliv: Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat i Dalarna fram?

Norrbottens-Kuriren: Regelkrångel ska inte stoppa nya företag

Norran: Frågorna kommunerna måste kunna svara på

Västerbottens-Kuriren: Debatt: Vad kostar det att starta ett företag i kommunen?

Skånska Dagbladet: Förenkla för nya företag

Norra Skåne: Förenkla för nya företag

ekuriren: Kommuner bör minska krånglet för att starta företag

Skaraborgsbygden: Stora skillnader i Skaraborg

Lidköpingsnytt: Ny kritik mot Lidköping från Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv: Ny kommungranskning: Stora skillnader i handläggningstider och avgifter

fPlus: Studie: Kommuner bromsar tillväxtföretag – ”Man vet aldrig vad som väntar”

Företagarna: NNR Gotland, regeltillämning på kommunal/regional nivå

Altinget: “Olikheterna i myndighetsutövningen är förvånansvärt stora”

Livsmedelsföretagen: Rapport från Livsmedelsverket: Svensk livsmedelskontroll 2019

fPlus: Enorma skillnader i bygglovskostnader mellan kommunerna

Lerums Nyheter: Pressmeddelande från NNR

Ekonomiekot: Stora kommunala skillnader i bygglovskostnader

Svenskt Näringsliv: Hyvla trösklarna för kämpande företag

Östersunds-Posten: Flera kommuner i Jämtland tar ut en onödigt hög avgift på serveringstillstånd

Dagens industri: Krögarnas mardröm: Här tar det tre månader att få alkoholtillstånd – ”hinner gå i konkurs”

Restaurangvärlden: Kommuner får bakläxa för hantering av alkoholtillstånd

Dagens industri: Kommuner bör inte fakturera godtyckligt

Östersunds-posten: Det här kan kommunerna göra för att förbättra livsmedelskontrollerna

Östersunds-posten: Krokoms kommun har de i särklass dyraste livsmedelskontrollerna i länet

fPlus: Företagen sprattlar i kontrollnätet